ReportageTävling 11 september, 2017

Seniorscupen omgång 1, Malmö Ridklubb, söndagen den 10 september.

I våras föddes idén om att ställa upp med ett lag i Seniorscupen, som går i tre grundomgångar med avslutande final under hösten.

Vi tränar tillsammans på lördagsmorgnar för Bertil, och är eniga om att det är veckans absoluta höjdpunkt.

Laget döptes till Frostfire, en ren och skär hyllning till den outtröttlige, enastående Bertil Frost.

Sara Larsheden och Petronella Gottholdsson var båda självskrivna. De har gjort otroliga framsteg med sina hästar, är trygga, säkra och talangfulla.

Mikael Ahlberg och Neve (N2’s stoltheter) har gått så starkt framåt, inte minst deras stora hoppglädje och hjärtliga godhet är en otrolig tillgång för laget.

Själv kände jag mig osäker ända tills framhoppningen. Mumrik är en ljuvlig häst på alla sätt, men behöver en tydlig och mod

ig ryttare. Med allt vad jag saknar: Mod, syn, hörsel var jag livrädd att skämma ut laget med min närvaro.

Så närmade sig vår första deltävling och problemen hopade sig: Neve visade hälta i fredags och Mickes besvikelse var enorm. Vi hade också ett skriande behov av en fjärde lagmedlem. Så kom hon då, på sin

Indis, Åsa Lindvall och räddade oss alla. Hon inledde tävlingen grandiost och nollade tvärsäkert.

Tillsammans red vi fyra grundomgångar med endast ett tidsfel, avslutade med en strålande omhoppning av Sara och Wallis som placerade oss på 7:e plats totalt.

Nästa deltävling är den 30:e september i Ystad, och vi kämpar vidare, mot final. Och jag, jag segrade över både handikapp och rädslor, kan bara känna oändlig kärlek till mina lagkamrater, min klubb och min tränare.

Men mest av allt till den vänlige jätten, Mumrik min älskade häst, han som lyckligt bar mig runt banan. En runda jag kommer vilja återuppleva i minnet många gånger än.

Vid pennan:
Ebba Löwenhielm Peetre