Föreningsinfo 4 december, 2018

Bertils bravader – en julkalender från LCR

Som ni redan har hört kommer vår Bertil Frost att gå i pension från LCR under december. Vår medlem och Bertils elev Ebba Löwenhielm Peetre har med hjälp av personer i Bertils närhet samlat ihop en rad anekdoter. Några är ganska nya, andra har polerats (och förbättrats?) av tidens tand. Som ni läsare kommer att kunna notera har hästhållningen utvecklats under åren, några av historierna är jämngamla med den svartvita tjock-TV:n som bara hade en kanal.

 

Ebba hälsar att innehållet kommer att vara högt och lågt, stort och smått, vitt och brett. Precis som en hoppbana kan vara. Eller ett mycket händelserikt liv.

Med början idag får ni en bravad om dagen – precis som en julkalender.

 

Tack Ebba och tack Bertil för alla minnen!
Styrelsen LCR gm Marie, vice ordf.

Fredag 21 december

Nu är det strax jul och därmed har även julkalendern om Bertils bravader nått sin sista lucka. Vi avslutar med en historia och en hälsning från nestorn på Näset: Jana Wannius. Jana och Bertil har kännt varandra i många år och mötts många gånger på tävlingsbanan

Vi tackar er läsare för att ni följt vår julkalender, tack Ebba för att du samlat in och skrivit ner anekdoterna. Och så klart: tack Bertil för alla år på LCR och varmt lyckat till med livet som pensionär!

 

Bertil parallellhopparen

Jana Wannius och Bertil tävlade i den udda formen parallellhoppning och matchade varandra perfekt.

Så här skriver Jana om Bertil och hans stora betydelse för hästsporten:

”Bertil är en kille som betytt väldigt mycket för ridsportens utveckling i Skåne. Han har drivit en betydelsefull ridskola som utbildade 10-tusentals elever. LCR har med honom som chef, regelbundet ordnat fina och viktiga tävlingar. Bertil har tävlat framgångsrikt i hoppning på många olika hästar, särskilt Åskmolnet, som han var högt placerad med i Derbyt i Falsterbo.

Bertil är en riktig hästkarl!”

Torsdag 20 december

Bertil vildsvinsägaren

I present fick Bertil en gång en vildsvinsunge. Den lilla söta kultingen installerades i en box på gården Hulta i Löberöd.

Kultingen upp till ett stort, buffligt svin, som själv kunde hoppa över boxväggen och satte skräck både människor och djur.

Så småningom blev vildsvinets bravader så krävande att han slutade sina dagar på Bertils middagsbord.

Onsdag 19 december

Bertils åskmoln

Många är de hästar Bertil ägt genom åren och många har han döpt till fantasifulla namn: Full-i-Fan och hennes föl Fullträff, son till skimmeln Åskmolnet. Åskmolnet som kom att bli Bertils mest framgångsrika häst. En gång kom fem hästar från Gotland för inridning. Som betalning fick Bertil behålla en av dem.

Under inridningen slet sig en av dem, Lasse, och hoppade ut ur stora ridhuset, över dörren till ryttargången, och skenade vidare genom lektionsstallet och ut på andra sidan. Detta blev inte hästen som valdes som betalning utan valet föll på Bab-San, senare mamma till stoet Lill-Babs.

Tisdag 18 december

Bertil Vasaloppsåkaren

För att träna till Vasaloppet sprang Bertil i gummistövlar och drog i cykelslangar i sin källare. Den udda träningen gav strålande resultat och Bertil seglade i mål i Mora på 7 timmar blankt. Han var inte bara snabb utan också jäkligt snabb, utsågs till Bästa Skåning för bedriften.

På frågan om han ville ha varm blåbärssoppa i spåret, morrade Bertil:

-Äsch, ta bort den jäkla soppan, och ge mig en cigg istället.

Måndag 17 december

Bertil övar

Det fanns en tid då Bertil, varje gång han varit ute på tävling. Kom tillbaka till LCR sent på kvällen, och byggde dagens bana i stora ridhuset.

Och så red han den, och hade träningar. När banan fortfarande ”satt i kroppen”. Det är på det viset man utvecklas och tar sin ridning till nästa nivå.

Fredag 14 december

Bertils bravader del 14

Så tuktas en argbigga

-Du vet jag hade en häst som var så jävlig på att kasta av folk. Så jag tog med henne till ett sådant där nyharvat fält, tungt och blött. Ja, så fick hon försöka springa där, och det gick ju inte. Så sen slutade hon med det, jag menar att kasta av folk.

 

Bertils bravader del 15

På tåg genom Sverige

När Bertil tjänstgjorde i Umeå på kavalleriet kallat K4, fanns ett helt omöjligt sto: Full-i-fan.

Fin var hon, men arg och livsfarlig att gå in till i boxen. Bertil fick stoet till skänks mot att han lovade, dyrt och heligt, att hon aldrig skulle få lov att betäckas, och inte minst att han skulle ta hem henne själv till Skåne.

Sagt och gjort, Bertil åkte godståg från Umeå till Malmö med stoet, och kom fram levande. Tror ni att Bertil höll sitt löfte om att Full-i-Fan inte skulle få föl? Knappast! Stoet födde bla en av Bertils bästa hopphästar: Fullträff. En häst som han tävlade med stor framgång

 

Bertil blossaren

Innan Bertil blev en rosenkindad äldre man med goda matvanor, var han en rökare av rang.

Han lyckades emellertid att sluta. Detta är historien om hur det gick till när han började igen: Mr X, en gammal ridskolegaloppör, fick tarmvred på LCR. Enda möjligheten att rädda hästen var att skyndsamt ta den till Djursjukhuset i Helsingborg.

Bertil stod inne i släpet hela vägen till sjukhuset, ryckte upp hästen så att den inte kunde lägga sig ner och välta släpet. Hästen räddades tack vare Bertil och blev så småningom helt frisk.

Men färden upp till Djursjukhuset hade tagit hårt på Bertils nerver, och så snart de kom fram och hästen var i trygga händer, tog Bertil upp rökningen för att lugna sina nerver!         Detta är ingenting vi rekommenderar, och som sagt, nu är Bertil rökfri sedan många år!

Torsdag 13 december

Doktor Bertil

-Du vet, jag var så sjuk igår kväll när jag kom hem. Då lade jag mig i ett iskallt bad och frös som fan. Sedan lade jag mig ute på balkongen under ett lakan bara.

Det var skitkallt och jävligt, men sedan när jag vaknade var jag frisk.

Onsdag 12 december

Bertils mat

En riktig mästerkock är han Bertil. Varje dag tillagar han kalasmat i köket på LCR. Janne, som också jobbar i stallet, är hans ärade lunchgäst.

– Vad blev det för mat, Janne?

– Fan vet, men gott var det! Jag blev mätt idag igen.

Tisdag 11 december

Bertils morgnar

-God morgon? God middag!

Bertil går upp kl 4 varje morgon. Hans trognaste elever Ulrika och Robban, de kommer och rider klockan halv sju, varje vardag. De kör 45 minuter, vänster varv, bra så.

Dom är ena riktiga sjusovare, men väl värda att vänta på.

Måndag 10 december

Bertils bruna fett

-Jo, förstår du, brunt fett är det man får genom att utsätta sig för kyla länge. Det bruna fettet skyddar dig mot kyla och du måste bygga upp det. ”Så! Ta av jackan nu, vad är det för jäkla trams att frysa!”

Galooop!

Fredag 7 december

Nu drar det ihop sig till helg och vi bidrar med tre anekdoter på rad, så ni inte är utan läsning under helgen

Bertils mode

Han är en ”sommarpepparkaka”, Bertil.

Så tidigt han kan på våren klipps vinterns jeans av och de berömda Frostska ”hotpantsen” ser dagens ljus. Ja, och inte minst de härligtvinterbleka spirorna! I bästa fall håller hans heta jeansshorts till Breeders på hösten och ett nytt par vinterjeans införskaffas.

 

Bertil junior

När Bertil var en liten pojk började han rida på LCR i Tunaparken.

Under den varmare delen av året kunde man rida i ridhus, på vintern förvarades dessvärre brysselkål där. Då förvisades man till den svinkalla ”volten” utomhus. Man hade knappast några ridkläder: Vanliga byxor och trätofflor sommartid, alla kläder vintertid.

Hjälm hade man givetvis inte heller, fast på tävling fanns en svart keps i svart sammet, med papp inuti.

Eftersom det just fanns bara en, fick den gå laget runt.

 

Bertil slalomfantomen

Två gånger om året: Vecka 8 och en vecka i mars har Bertil åkt till Alperna för att åka utför, alltsedan Armstrong tog sina första steg på månen.

Bertil är en mycket skicklig åkare och tar alltid mycket god hand om sitt skidsällskap. Bertils gode vän Magnus berättar att det ibland blev så att han och Bertil delad rum, och inte bara rum utan även säng, och inte nog med det, även delat täcke.

-Sängen var i två delar, med en grop i mitten. Så Bertil och jag, vi rullade hela tiden ihop på mitten!

(Då kan det ju vara en fördel att bara ha ett täcke, red anm!)

Torsdag 6 december

Bertils beröm

”Han säger ju ingenting”, har man hört sägas, men visst gör han, det gäller att lyssna noga och vara känslig för nyanser

Braou, betyder ok. Ok betyder: Sluta fråga, nu går vi vidare!

Braou, braou, betyder: Nu börjar du äntligen fatta hur man rider. Och att verkligen rida, det är få förunnat.

Ibland, en gång per termin, eller så. Då kommer: Braou, braou, braou. Då är han nöjd gubben, för det betyder faktiskt: Bra!

Onsdag 5 december

Bertils juldagsmorgon

När Bertil var en liten parvel, och LCR fortfarande låg i Tunaparken. Hade föreningen en kär jultradition.

Varje juldagsmorgon steg man upp redan innan man lagt sig, tog på alla kläder man ägde, raggsockor och pjäxor, och sadlade hästarna. Så red man i den mörka kalla juldagsmorgonen mot Hardeberga kyrka. Julottan började kl 6.

Vägen dit, lång och brant, högt stod kyrkan och lyste upp natten. Hästarna frustande och ryttarna med facklor i händerna.

Väl framme inkvarterades hästarna i kyrkstallarna och efter gudstjänsten bjöd prästen på kaffe.

Och så red man hem igen.

Tisdag 4 december

Bertil på K4

I Norrland där Bertil gjorde lumpen, i kavalleriet, där var det minsann så kallt, att betten fastnade i munnen på hästarna, svett frös till is på en gång och schabraken blev så styva att de gick att ställa ifrån sig.

Om man hade den dåliga smaken att ha halm kvar i hästens svans fick man strafftjänstgöring i dagar. Givetvis utomhus i minst minus 30 grader.

Ryttmästare Frost fick göra skäl för sitt namn!